Pantera - The one and only Phil Anselmo
Snacka om att jag saknar den tiden då Pantera var störst, bäst och vackrast. Och när Dimebag var i livet.
Någon gång runt 1995-1996 så upptäckte jag Pantera tackvare en klasskompis. Kort därefter, så fick jag Panteras Home video 3 utav min far. Därefter var man helt jäkla såld på Dimebags tunga riff, Vinnies maskingevärs trummande, Rexs grymma bas slingor och Phils odödliga metal vrålande.
Men det finns en sak till som jag alltid kommer att komma ihåg Pantera för. Och det är Phils alla tal som han höll till sina fans och Panteras publik. Ibland så vart det väldigt bra, ibland så vart det väldigt, väldigt fel. Till stor del så berodde det på om Phil var nykter eller ej.
I den här videon, så vart det dock klockrent \m/
