Half-Life Black Mesa - PC recension
Titel: Half-Life Black Messa
Utvecklare: Black Mesa Modification Team
Format: PC
Genre: Action
Releasedatum: 14 september 2012
Svårighetsgrad: Hard
Spenderad tid: +100 timmar
Snittbetyg internationellt: 87.67% gamerankings.com
Om ni beskådat vad han gjorde för någon sekund sedan. Så hade ni också lagt benen på ryggen.
1998 var året då Valve förändrade spelvärlden och revolutionerade FPS genren med sitt Half-Life. Det var 14år sedan. Och i ärlighetens namn så har inte Half-Life åldrats så där jätte bra. Vi får ju inte heller glömma bort att mellan 1998 och 2012 så har det ju släppts en mängd FPS spel.
Doom 3, Farcry 3, S.T.A.L.K.E.R, Bioshock, Dishonored mfl. Kort sagt, Half-Life har inte haft så där jätte mycket att saga till om. Men så släpptes Black Mesa (En HL2 modd) efter 8års utveckling. Vilket i korta drag är en remake utav Half-Life 1.
Jag var nog dock inte ensam om att tro att Black Mesa blivit nedlagt. Men som tur är så släpptes Black Mesa den 14 September i år (efter mycket och men).
Åh, ursäkta. Låt inte mig störa. Jag ska låta er turturduvor vara ifred.
Men tro mig, den 8år långa väntan på Black Mesa har inte varit förgäves. För precis som Resident Evil Remake (jag älskar att referera till det spelet när det gäller just Remakes), så är precis ALLT omgjort i Black Mesa.
Och jag menar allt. Design, grafik, ljud, musik, ja, rubbet. Black Mesa drivs dessutom utav en modifierad version av Source motorn. Så spelar man på den högsta upplösningen, så får man en riktigt snygg spelupplevelse måste jag säga.
För att inte nämna att man nu kan påverka sin miljö för första gången i Half-Life också. T.ex. så går det alldeles utmärkt att lyfta upp en gasoltub och hiva den på en zombie. Eller varför inte gillra en fälla för sina fiender, genom att placera ut sprängbara lådor vid en dörr.
För att sedan bara vänta ut plågoandar. För att sedan sätta ett valplacerat skott i lådorna. Och sända de till månen? Man kan ta döda på sina fiender på rätt kreativa sätt i Black Mesa om jag säger så.
Är du sugen på en liten simtur?
Det ska dock nämnas att fiende A.In är bra mycket smartare än den i originalet. Och spelar man (som i mitt fall) på svårighetsgraden hard. Då kan man glömma bort det här med att campa, eller leka rambo.
Eftersom det helt enkelt inte kommer inte att funka så där jätte bra. Även om det gör det, så kommer man att få ta emot sjukt mycket stryk. Nej, istället så handlar det om att överlista sina fiender (Överraskningsmoment är att rekomendera). Samt att vara först på avtryckaren, och att vara pricksäker.
Jag skulle säga att man får köra på lite utav gerillakrigföring. För man får ju inte glömma bort att när väl legosoldaterna kommer in i bilden. Så är de bra många fler än en själv. Zombies, headcrabs osv. Fixar man ju lätt som en plätt.
Men när det börja trilla in en 5-10 legoknektar i bilden. Då är det inte fullt lika roligt att heta Gordon Freeman längre.
Minns ni Barney? Han är tillbaks. Med ett nytt utseende, samt ett hagelgevär.
Nog för att Gordons HEV dräkt ger ett extra behövligt skydd (när den är laddad vill säga). Men på sätt och vis så ingjuter den en slags falsk trygghet. För det krävs då inte många träffar från antingen Aliens eller legoknäktar. För att mätaren ska gå från 100 till noll på ett par sekunder.
Jag tror även att Black Mesa teamet har ändrat om så att man tar (och delar ut) mer skada ju närmare man är. T.ex. så är en hagelsalva på nära håll bra mycket dödligare på långt håll. Det är ju rätt givet nu mera, men jag har inget minne utav att det var så i originale från 1998.
Även alla vapen i Black Mesa har fått sig ett nytt utseende. Jag kan dock svära på att man tagit bort den alternativa eldgivningen för pistolen (utav någon konstig anledning). Så sammanfattningsvis så kan man väl säga att saker lagts till, och saker tagits bort i Black Mesa.
Och i överlag så har de flesta utav Black Mesa gängets design beslut varit positiva.
Burn motherfu**er, burn!
Så vad tycker jag själv om Black Mesa på det stora hela då? Ptja, Med tanke på att jag klarat ut originalet fler gånger än vad jag orkar räkna. Så hör jag helt klart till en utav de mest kräsna spelarna.
Men trots det så levererar Black Mesa den bästa Half-Life upplevelsen. En upplevelse som slår både originalet och Half-Life 2. Med andra ord, Half-Life har aldrig varit bättre än så här.
Så jag kan bara föreställa mig vad Half-Life oskulderna kommer att tycka om Black Mesa. För jag minns ju själv hur lyrisk jag var 1998 när jag spelade Half-Life för allra första gången. Man vart ju helt såld efter bara någon minuts spelande!
Plus
+ Mycket snyggare grafik än originalet
+ Bättre ljud och musik kvalité
+ Joel Nielsens musik
+ Smartare A.I
+ Nya dialoger
Minus
- Buggigt på sina ställen
- Somliga platser från originalet är borttagna
- Inte fullt lika revolutionerande nu som då
Handling/story: 7/10
Spelkänsla: 8/10
Grafik: 8/10
Ljud/Musik 7/10
Kontroll: 9/10
Livslängd: 9/10
Totalt: 8/10
Black Mesa är den ultimata Half-Life upplevelsen. Och Half-Life har aldrig varit bättre än så här. Punkt slut.
